Allmänna bestämmelser 1 § Vad som i 2-5 §§ sägs om revisor skall, när ett registrerat revisionsbolag åtagit sig ett uppdrag i revisionsverksamheten, tillämpas på den som är huvud- ansvarig för uppdraget.

Dokumentation 2 § Revisorer ska enligt 24 § revisorslagen (2001:883) dokumentera sina uppdrag i revisionsverksamheten. Av sådan [...]]]> (Uppdaterad t.o.m. RNFS 2010:2)

Allmänna bestämmelser
1 § Vad som i 2-5 §§ sägs om revisor skall, när ett registrerat revisionsbolag åtagit sig ett uppdrag i revisionsverksamheten, tillämpas på den som är huvud- ansvarig för uppdraget.

Dokumentation
2 § Revisorer ska enligt 24 § revisorslagen (2001:883) dokumentera sina uppdrag i revisionsverksamheten. Av sådan dokumentation ska framgå 1. planeringen av uppdraget och de bedömningar, såsom väsentlighets- och riskbedömningar, som har legat till grund för planeringen, 2. vilka granskningsåtgärder som har utförts, vad dessa har omfattat samt när och hur granskningsåtgärderna har utförts, 3. de iakttagelser som har gjorts vid granskningen och de slutsatser som har dragits, 4. de insatser i form av rådgivning eller annat biträde som har föranletts av iakttagelser enligt 3 (revisionsrådgivning), 5. de rapporteringsåtgärder som har föranletts av iakttagelser enligt 3, 6. de omständigheter, ägnade att enligt 21 § revisorslagen rubba förtroendet för revisorns opartiskhet eller självständighet, som har identifierats, 7. de åtgärder som har vidtagits för att motverka sådana omständigheter som avses i 6, och 8. de slutsatser som revisorn har dragit om sin opartiskhet och självständig- het vid prövningen enligt 21 § revisorslagen. Förhållanden som inte har någon väsentlig betydelse för bedömningen av revisorns arbete eller hans eller hennes opartiskhet eller självständighet behöver dock inte dokumenteras enligt första stycket. RNFS (2010:2)

3 § Dokumentation som avses i 2 § ska vara tydlig och strukturerad på ett överskådligt sätt. Den ska vara inriktad på väsentlig information men ändå så detaljerad att revisorns arbete samt hans eller hennes opartiskhet och självständighet kan bedömas i efterhand. I dokumentationen ska ingå korrespondens samt revisionsberättelser, promemorior och andra skriftliga ut- låtanden eller intyg som revisorn har avgett. Dessutom ska sådana muntliga kontakter med uppdragsgivaren eller andra, som kan vara av väsentlig betydelse för bedömningen av revisorns arbete eller hans eller hennes opartiskhet eller självständighet, framgå av dokumentationen. RNFS (2010:2)

4 § har upphävts genom RNFS (2010:2) RNFS (2010:2)

5 § Revisorer skall bevara sin dokumentation i minst tio år från utgången av det kalenderår då granskningen avslutades. Den skall förvaras i ordnat skick, på ett betryggande sätt och får inte vara tillgänglig för obehöriga. Dokumentationen skall på Revisorsnämndens begäran utan dröjsmål inges till nämnden.

Fortbildning
5 a § Revisorer ska i den omfattning som följer av god revisorssed genomgå fortbildning. Fortbildningen ska omfatta minst 200 timmar per femårsperiod, dock minst 20 timmar per år. Revisorer ska på begäran från Revisorsnämnden till myndigheten ange omfattningen av fullgjord fortbildning och ge in underlag som visar att fortbildningskravet är uppfyllt. RNFS (2010:2)

Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism
5 b § I lagen (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism finns bestämmelser om skyldighet för revisorer och registrerade revisionsbolag att vidta åtgärder för att förhindra att finansiell verksamhet och annan näringsverksamhet utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Revisorer och registrerade revisionsbolag ska även i övrigt, i den omfattning som följer av god revisorssed, vidta åtgärder för att förhindra att den egna verksamheten eller en uppdragsgivares verksamhet utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism. RNFS (2010:2)

Försäkring
6 § Försäkring enligt 27 § revisorslagen (2001:883) skall omfatta den skadeståndsskyldighet som en revisor eller ett revisionsföretag kan ådra sig i revisionsverksamheten. Den skall utgöras av ansvarsförsäkring mot förmögenhetsskada och förmögenhetsbrottsskada enligt villkor som godkänts av Revisorsnämnden. Vid byte av försäkringsgivare skall avtalas att den nya försäkringsgivaren påtar sig ansvaret för skador som orsakats innan försäkringstiden börjat löpa och som vid försäkringens tecknande var okända. Vad nu sagts gäller inte i den mån ansvaret omfattas av en annan försäkring.

7 § För revisionsföretag i vilket antalet verksamma revisorer uppgår till högst fem skall försäkringen gälla med ett försäkringsbelopp om lägst 200 prisbasbelopp per skada och försäkringsår. För revisionsföretag som avses i första stycket får dock försäkringen gälla med ett försäkringsbelopp om lägst 100 prisbasbelopp per skada och försäkringsår om inte revisionsföretaget eller någon av de i revisionsföretaget verk- samma revisorerna innehar uppdrag som vald revisor i sådant företag för vilket i lag eller annan författning föreskrivs att minst en av de utsedda revisorerna skall vara auktoriserad eller godkänd revisor som avlagt revisorsexamen. För revisionsföretag i vilket antalet verksamma revisorer överstiger fem men understiger 50 skall försäkringen gälla med ett försäkringsbelopp om lägst 200 prisbasbelopp per skada och 400 prisbasbelopp per försäkringsår. För revisionsföretag i vilket antalet verksamma revisorer uppgår till 50 eller fler skall försäkringen gälla med ett försäkringsbelopp om lägst 200 prisbasbelopp per skada och 600 prisbasbelopp per försäkringsår. Med prisbasbelopp avses det vid försäkringsårets början gällande prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

8 § Revisorer och registrerade revisionsbolag skall på Revisorsnämndens begäran inge bevis om ansvarsförsäkring.

Anmälan om ändrade förhållanden
9 § Ett registrerat revisionsbolag ska, utöver vad som följer av 16 § förordningen (1995:665) om revisorer, genast till Revisorsnämnden anmäla om det i bolaget eller i ett bolag som direkt eller indirekt äger andelar eller aktier i bolaget sker ändringar i bolagsavtal, bolagsordning, bolagsledningens sammansättning eller ägandet av andelar eller aktier i bolaget. RNFS (2010:2)
Periodiskt återkommande kvalitetskontroll 10 § Revisorer och registrerade revisionsbolag ska, i den omfattning Revisorsnämnden bestämmer, vara föremål för periodiskt återkommande
kvalitetskontroll utförd av en kontrollant utsedd av Revisorsnämnden.
Revisorer och registrerade revisionsbolag som har varit föremål för periodiskt återkommande kvalitetskontroll ska betala avgift till Revisorsnämnden.
Nämnden fastställer regelbundet beräkningsgrunder för avgiften.
Efter slutförd kvalitetskontroll bestämmer Revisorsnämnden avgiftens storlek med beaktande av kontrollantens arbete, tidspillan och utlägg.
För revisorer och registrerade revisionsbolag som har revisionsuppdrag i ett eller flera företag, vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES, gäller i stället för vad som sägs i andra och tredje styckena att de ska betala avgiften för den periodiskt återkommande kvalitetskontrollen i form av en särskild årsavgift. Avgiften bestäms med hänsyn till det antal revisionsuppdrag som varje revisor och registrerat revisionsbolag har i sådana företag och ska betalas med följande belopp per uppdrag:
10 000 kr för företag vars börsvärde uppgår till högst 150 miljoner euro,
20 000 kr för företag vars börsvärde överstiger 150 miljoner euro men inte
1 miljard euro,
40 000 kr för företag vars börsvärde överstiger 1 miljard euro samt
40 000 kr för företag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en marknad utanför Sverige. RNFS (2009:2)

11 § Om en periodiskt återkommande kvalitetskontroll påvisar sådana brister att Revisornämnden skriftligen förelägger en revisor eller ett registrerat revisionsbolag att vidta åtgärder, ska revisorn eller revisions- bolaget inom den tid som anges i föreläggandet till Revisorsnämnden redogöra för de åtgärder som har vidtagits. RNFS (2010:2)

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
RNFS 2001:2 1. Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 januari 2002, då Revisorsnämndens föreskrifter (RNFS 1997:1) om villkor för revisorers och revisionsbolags verksamhet samt om godkännande, auktorisation och registrering skall upphöra att gälla. 2. Vid discipliningripande mot en revisor på grund av en åtgärd eller under- låtenhet före föreskrifternas ikraftträdande skall äldre bestämmelser till- lämpas om inte en tillämpning av de nya bestämmelserna är förmånligare för revisorn.
RNFS 2009:2 Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 juli 2009.
RNFS 2010:2 Dessa föreskrifter träder i kraft den 1maj 2010.

Källa: RN

Fordringar för att få avlägga revisorsexamen 1 § För att få avlägga prov för revisorsexamen fordras att sökanden har genomgått teoretisk och praktisk utbildning. Kravet på den teoretiska utbildningen anges i 2-5 §§. Även annan likvärdig teoretisk utbildning kan godtas. Kraven på den praktiska utbildningen anges i 6-9 §§.

Teoretisk [...]]]> (Uppdaterad t.o.m. RNFS 2010:1)

Fordringar för att få avlägga revisorsexamen
1 § För att få avlägga prov för revisorsexamen fordras att sökanden har genomgått teoretisk och praktisk utbildning. Kravet på den teoretiska utbildningen anges i 2-5 §§. Även annan likvärdig teoretisk utbildning kan godtas. Kraven på den praktiska utbildningen anges i 6-9 §§.

Teoretisk utbildning
2 § Den teoretiska utbildningen ska omfatta följande ämnesområden:
1. allmän redovisningsteori och redovisningsprinciper,
2. rättsliga krav och standarder rörande upprättande av årsredovisning och
koncernredovisning,
3. internationella redovisningsstandarder,
4. räkenskapsanalys,
5. intern redovisning och ekonomistyrning,
6. riskhantering och intern kontroll,
7. räkenskaps- och förvaltningsrevision samt yrkeskunnande,
8. rättsliga krav och yrkesregler rörande lagstadgad revision och revisorer,
9. internationella revisionsstandarder,
10. yrkesetik och oberoende,
11. associationsrätt och företagsstyrning,
12. lagstiftning om konkurs och obestånd samt förmögenhetsbrott,
13. beskattningsrätt,
14. civil- och handelsrätt,
15. arbetsrätt och lagstiftning om social trygghet,
16. informationsteknik och datorsystem,
17. organisationslära och nationalekonomi,
18. matematik och statistik samt
19. grundprinciper för ekonomisk förvaltning av företag.
Utbildningen ska omfatta de ämnesområden som anges i första stycket 11–19 i den utsträckning det har betydelse för revisionen. RNFS (2009:1)

2 a § Utbildning vid svenskt universitet eller svensk högskola ska omfatta minst 180 högskolepoäng i ämnena företagsekonomi, juridik, informationsteknik och datorsystem, nationalekonomi, matematik samt statistik. Minst 165 högskolepoäng ska ha den fördelning och inriktning som anges i 3 §. RNFS (2009:1)

3 §

Företagsekonomi
Studierna ska ge kunskap om ekonomisk teori och metod samt om ämnesområden av särskild betydelse för revisionsverksamhet. Särskilt avseende ska fästas vid studier i redovisning (inklusive koncernredovisning), revision, finansiering, ekonomistyrning och organisationslära.

Juridik
Studierna ska ge kunskap om rättssystemets struktur, juridisk metod samt materiell rätt av betydelse för revisionsverksamhet. I studierna ska ingå handelsrätt och beskattningsrätt.
- Handelsrätt
Studierna ska omfatta minst 30 högskolepoäng. Särskilt avseende ska fästas vid associationsrätt samt lagstiftning om konkurs och obestånd samt förmögenhetsbrott.
- Beskattningsrätt
Studierna ska omfatta minst 15 högskolepoäng. Särskilt avseende ska fästas vid inkomstbeskattning av företag. I ämnet ska också behandlas andra skatter och avgifter med anknytning till företag, främst mervärdesskatt och arbetsgivaravgifter.

Övriga obligatoriska ämnen (informationsteknik och datorsystem, nationalekonomi, matematik samt statistik)
Samtliga ämnen ska studeras. De får studeras integrerade i andra ämnen. RNFS (2010:1)

4 § En uppsats i valfritt ämne på nivån över 60 högskolepoäng ska ingå. RNFS (2009:1)

5 § I den mån studierna i något av de obligatoriska ämnena är integrerade med studier i andra ämnen skall intyg om innehåll och omfattning lämnas av studieanordnaren.

Praktisk utbildning
6 § Den praktiska utbildningen i revisorsyrket ska pågå under minst tre år och motsvara minst tre års heltidsarbete. Heltid ska anses motsvara minst 1 600 arbetstimmar under ett år. RNFS (2010:1)

7 § Utbildningen skall följa ett utbildningsprogram. Den skall ge praktisk erfarenhet av och utveckla teoretisk kunskap om revision och för revisionsutövning relevanta arbetsuppgifter.

8 § Utbildningen skall vara allsidigt sammansatt. Den skall ge kunskap om revision i olika branscher. Utbildningen skall innehålla planering, utförande och rapportering av revisionsuppdrag. En del av utbildningen skall avse kvalificerade utredningar. Dessa kan fullgöras inom ett revisionsuppdrag eller som en del av ett annat uppdrag. Särskild vikt skall läggas vid en revisors bedömningar och slutsatser samt de etiska regler som en revisor måste iaktta vid revisionsarbetet.

9 § Utbildningen ska omfatta minst 1 500 timmar revision varav huvuddelen
ska utgöras av revision av aktiebolag. Med ett aktiebolag jämställs ett motsvarande bolag med säte i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet än Sverige, om detta bolag enligt lag eller annan författning i den staten ska revideras av fysiska eller juridiska personer som har godkänts att utföra lagstadgad revision i den staten. RNFS (2010:1)

Fordringar för att få avlägga högre revisorsexamen
10 § För att få avlägga prov för högre revisorsexamen fordras att sökanden har genomgått teoretisk och praktisk utbildning samt att sökanden har avlagt prov för revisorsexamen med godkänt resultat. Kraven på den teoretiska utbildningen anges i 11 §. Även annan likvärdig teoretisk utbildning kan godtas. Kraven på den praktiska utbildningen anges i 12 och 13 §§. RNFS (2010:1)

Teoretisk utbildning
11 § Utbildning vid svenskt universitet eller svensk högskola ska omfatta minst 240 högskolepoäng. Minst 180 högskolepoäng ska ha den fördelning och inriktning som anges i 2–3 §§. Övriga 60 högskolepoäng får inhämtas inom valfria ämnesområden. Bestämmelserna i 4 och 5 §§ ska iakttas. RNFS (2009:1)
Praktisk utbildning

12 § Praktisk utbildning i revisorsyrket om minst tre år skall fullgöras enligt 6-9 §§. Härutöver krävs ytterligare två års utbildning som skall omfatta minst 1 000 timmar revision, varav mer än 500 timmar skall omfatta kvalificerad medverkan vid revision av företag som på grund av sin storlek eller annan anledning är svåra att revidera.
13 § Utbildningen skall följa de riktlinjer som anges i 7 och 8 §§.

Prov för revisorsexamen och för högre revisorsexamen samt lämplighetsprov
14 § Prov för revisorsexamen och prov för högre revisorsexamen anordnas vid två tillfällen per år varav det första infaller i maj eller juni och det andra infaller i november eller december. Prov behöver dock inte anordnas vid det första tillfället om inte minst 30 sökande uppfyller fordringarna för att få avlägga provet i fråga. Lämplighetsprov anordnas vid ett tillfälle per år under perioden oktober-december. RNFS (2010:1)

15 § Ansökan om att få avlägga prov för revisorsexamen och för högre revisorsexamen samt lämplighetsprov skall göras på särskilt formulär och – om inte annat anges i ansökan – anses avse närmast följande provtillfälle. Beträffande revisorsexamen och högre revisorsexamen skall ansökan vara Revisorsnämnden till handa senast den 1 februari för det första provtillfället och senast den första september för det andra provtillfället. Ansökan om lämplighetsprov skall vara Revisorsnämnden till handa senast den 1 september. RNFS (2005:1)

16 § För att få avlägga prov för revisorsexamen, prov för högre revisorsexamen eller lämplighetsprov skall sökanden betala en administrationsavgift med 3 000 kr samt en examensavgift med 13 000 kr.

Administrationsavgiften skall inbetalas till Revisorsnämnden i samband med att ansökan inges. Examensavgiften skall inbetalas vid anmodan och vara Revisorsnämnden till handa senast fem veckor före respektive provtillfälle.

Inbetald examensavgift kan återbetalas om sökanden inte kan delta i provet och det finns särskilda skäl. RNFS (2002:1)

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
RNFS 1996:1 Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 juli 1996.
RNFS 2002:1 Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 januari 2003.
RNFS 2005:1 Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 november 2005.
RNFS 2009:1 Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 juli 2009.
RNFS 2010:1 Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 maj 2010.

Källa: RN

Den lag som reglerar bokföringsskyldigheten är bokföringslagen (BFL). Enligt 2 kap. BFL är följande juridiska och fysiska [...]]]> Du kanske har startat ett eget företaget eller funderar på att starta eget? Det första som dyker upp i dina tankar är – bokföring – fan vad tråkigt. Sen funderar du på ifall du måste föra bok?

Den lag som reglerar bokföringsskyldigheten är bokföringslagen (BFL). Enligt 2 kap. BFL är följande juridiska och fysiska personer i princip alltid bokföringsskyldiga:

- Aktiebolag, handelsbolag och ekonomiska föreningar är alltid bokföringsskyldiga

- Fysisk person som bedriver näringsverksamhet (enskild firma) är bokföringsskyldig

Det finns en del undantag, men dem är inte många. Läs mer här,  2 kap. BFL.

Det finns lagar (bla bokföringslagen och årsredovisningslagen) som styr bokföringsskyldigheten så man kommer inte ifrån bokföringen. Dock så tänkter inte många på att man med hjälp av bokföringen kan följa [...]]]> Varför ska man bokföra en fråga som många ställer sig. Väldigt många tycker att bokföring är tråkigt och lägger inte mer tid än nödvändigt på bokföringen.

Det finns lagar (bla bokföringslagen och årsredovisningslagen) som styr bokföringsskyldigheten så man kommer inte ifrån bokföringen. Dock så tänkter inte många på att man med hjälp av bokföringen kan följa upp verksamheten och styra den mot de mål du ställt upp. Därutöver så finns det även flertal externa aktörer som också är intresserade av din bokföring. Här är några exempel:

• Leverantörer: Du behöver kanske förlänga din kredittid – då kan det vara bra att visa upp en aktuell resultaträkning eller balansräkning för en period för att visa hur företaget mår.
• Banken: Du kanske behöva låna pengar eller behöver en checkräkningskredit för att finaniera tillväxt eller eller en kortare likviditetsbrist  – då vill banken oftast se att ditt företag mår genom bokföringen. 
• Skatteverket: Du måste ha ordning på din bokföring för att det ska vara enkelt när du redovisar moms, arbetsgivaravgifter och avdragen preliminär skatt i skattedeklarationen eller när du lämnar kontrolluppgifter för anställda och deklarerar dina inkomstuppgifter i inkomstdeklarationen.

De vanligaste begreppen tas upp här.